Krasch! Bom! Bang!

"Hur fan ska jag kunna sova?" Det frågade jag mig själv i torsdagens inlägg. Nu ställer jag frågan igen, men i en skarpare ton.

Jag fick inget besked i fredags. Vi sa uttryckligen att vi skulle höras på fredagen men det blev inte så. Naturligtvis hörde jag inget i helgen heller. I morse sms:ade jag produktionsledaren och sa att jag vore tacksam om han kunde höra av sig under dagen eller kvällen. Men telefonen förblev tyst. Tills klockan 18.21.

Jag stod på jobbet och var halvdöd, stängning om fyrtio minuter, man tjyvsurfar lite. Räknar minuterna. Då ringde min mobil. Jag slet upp den fort som fan, såg produktionsledarens namn blinka, och svarade direkt. Det blev kruxigt, för vi har kass mobiltäckning i butiken. Det blev en massa "Hallå? Hallå?" och jag hann bli nervös. Sen sprang jag ut ur butiken, ut på torget. Där hörde vi varandra kristallklart.

Det blev lite rundprat och trevligheter, han bad om ursäkt (!) för att han inte hört av sig tidigare, och förklarade det med att de haft "ett angenämt problem". Det var nämligen så att de intervjuat fler personer, och fastnat för två stycken. En kille som hade stor erfarenhet av redigering och den mer tekniska biten, och så jag med mitt goda ordningssinne och min administrationsförmåga. "Du verkar ju vara en kille med huvudet på skaft", som han sa. Jag får upp bilder i huvudet på nån ritualmördad stackare på riddartiden, men om det är en bra grej att ha sitt huvud på ett skaft så fine. Bara man får jobba i Moskva. Samtalet flöt på, och det kom aldrig något laddat ögonblick där jag skulle få ett ja eller ett nej, utan jag förstod mer och mer att de köpt mitt snack på intervjun och ville erbjuda mig jobbet. Och det var just vad han gjorde. Jag sa nån gång att "Så då får jag åka till Ryssland då. Vad kul!" och han sa "Jajamen!" och det lät ju ganska definitivt. Personalansvariga Johanna ska ringa mig imorgon, och på onsdag ska jag titta upp på kontoret för att skriva papper, snacka pengar och så. I don't like that part at all. Vem gör det, liksom. Men jag ska försöka vara lite tuff. Lite i alla fall.

Vad går jobbet ut på då? Det är väl inte helt klarlagt, men jag ska jobba med den administrativa biten av produktionen. Jag har nog förresten inte sagt vad det är för produktion, eller har jag det? Nej, det har jag inte. Det är sändningarna från hockey-vm. Oh yeah. Hur som helst, jag ska hålla koll på saker och ting, vara lite sån spindel i nätet. Boka tider, hålla reda på saker och folk. Ganska diffust än så länge. Men jag brukar vara bra på sånt. Om jag åker nånstans med några kompisar är det alltid jag som har ordning på biljetter, avgångstider, bokningsnummer och sånt. Lite sån ska jag nog vara i Ryssland också.

Jag låter inte så exalterad som jag är. Det här är en sån fet spark i röven på mitt liv. En positiv spark förstås. Och läskig. Jag har ju aldrig jobbat med tv förut, och så börjar man på ett sånt här monsterevenemang! Men det ska väl gå. Man får väl fråga om man inte vet nåt, herregud. Men ändå. Allt är ju så stort! Jag har hört att allt är skitstort i Moskva. Och hockey-vm! Och, märk detta; sändningen vi producerar går ut över hela världen! Det är alltså inte så att alla länder skickar sitt eget tv-team. Nej nej. Sedan 2004 är det Prisma (om du vill veta lite om företaget, klicka här) som sänder hockey-vm till hela världens tv-apparater. Varje land har förstås sin egen inramning och sina egna kommentatorer, men bilderna och matchljudet kommer från Prisma var man än befinner sig. Och det är den sändningen jag ska jobba med. Jag är fan lika cool som Dominik Hasek!

Oj oj. Måste börja fixa saker. Visum tar tydligen tid. Fixa fort. Pass. Enklare. Fem arbetsdagar. Läsa på som en gris om... ja, om vadå? Jag ska självklart läsa in mig på företaget, men det blir mest för att ha lite kuriosa att impa med. Jag kommer för övrigt att börja jobba lite i Sverige innan vi åker, för att lära mig. Det är bra. Jag måste flytta min och Johans Estlandssemester! Tur att jag tog avbeställningsskydd.

Hur fan ska jag kunna sova? Jag måste ändå försöka. Imorgon ska jag städa som en psykopat. Det kommer gå lätt, det känner jag på mig. Allt som gör att jag känner att jag har ordning på min tillvaro är bra. Jag ska för övrigt försöka leva lite sunt nu den månad som är kvar. Inte slarva med springandet. Äta färre fryspizzor och fler foreller. Sova ordentligt. Komma ihåg att uppdatera dromkillen.blogspot.com.

Undrar om de har samma slags eluttag som vi i Moskva?