Äventyraren Thomas Crown

Åh, ibland är livet bara en stor suck och ett trött ansikte i spegeln. Klockan är elva på kvällen och jag har inte kommit ur morgonrocken än. Nyss hittade jag en sprängd öl i frysen. Det är en sån dag.

Jag sov alldeles för länge och hann dega bort en bra stund vid datorn innan frukost. Frukosten blev en massiv portion makaroner och upptinad köttfärssås, som la sig som en stenbumling i magen och sänkte mig helt. Ganska äckligt. Jag minns ett ögonblick som beskriver den här dagen ganska bra:

Efter "frukosten" tittade jag längst bak i DN:s B-del för att se om det var något på tv. Jag ser aldrig på tv, tv:n i mitt rum har ingen antennsladd utan är bara monitor för videon och tv-spelet. Hur som helst, jag såg att "Äventyraren Thomas Crown" skulle gå på ettan klockan 21.00. Nu var klockan 13.00. Jag hade inte sett den och heller inte velat se den, och jag visste knappt något om den. Men jag gillar Pierce Brosnans svala skådespeleri och filmen var hyfsat omtyckt av DN:s tyckare, så det blev helt enkelt "Äventyraren Thomas Crown" jag hängde upp hela den här dagen på. Pausa en sekund och inse vidden av vilken meningslös livsform jag har varit idag. Efter en äckligt stabbig frukost står jag i köket bland en massa disk och tänker "Ja ja, men det börjar en film om åtta timmar som säkert kan vara någorlunda hygglig underhållning". Utöver "Äventyraren Thomas Crown" hade jag ingen som helst planering för dagen.

Kollade just vilka som var inne på msn. Fick en smärre chock när ALLA kontakter var grå, dvs offline. Vad faan...? Sen slog det mig att det är fredagkväll och att alla kanske inte sitter hemma och ser "Äventyraren Thomas Crown" i morgonrock.

En vettig sak har jag gjort idag. Bokat tågbiljetter till och från Göteborg. Jag, Victor och Alex ska dit den 1 december och se Freak Kitchen, Sveriges bästa band, på Storan. Det blir roligt.

Jag började spela GTA: San Andreas idag. Har ägt det i över ett år men inte testat det. Det var rätt kul. Jag har levt rövare som fan. Tatuerat mig, gjort en stilig drive-by, skaffat afrofrisyr, misshandlat en langare och stulit bilar. Många bilar. Alla bilar har förstås bilradio, så när man spanar in en bil man ska sno (man snor förresten aldrig tomma bilar, man stoppar dem på gatan och kastar ut föraren) kan man roa sig med att gissa vilken radiostation som står på. En dammig pick-up borde väl ha country & western-kanalen på, tänker man. Och så blir man glad när man lyckas pricka rätt.

Det coolaste idag var när jag hade snott en riktigt fet jeep efter att ha råkat köra över några fotgängare. Jag behövde ett kraftfullt fordon, för farbror blå var riktigt arg på mig och hade kallat in förstärkningar. In i bilen, gasen i botten. Rockkanalen "Radio X" (rätt lik Bandit) var på och spelade "Killing in the name of" med Rage Against the Machine. Lagom till "Fuck you, I won't do what you tell me"-infernot brakade jag över ett vägräcke, flög femton meter, landade på en liten Porsche som blev mos, och drog iväg mot solnedgången med musiken vrålande i öronen. Snuten var mig hack i häl, men hann inte i kapp mig.Scenen var verkligen perfekt. Fuck you I won't do what you tell me!!

Gick nyss ut i köket för att se om Ikea-pizzan jag stulit från Victor var klar i ugnen. Inte riktigt. Fick syn på ett mjölkpaket som stod på köksbordet. Nej! Säg inte att det är fullt, säg att det är tomt och att jag lämnade det där avsiktligt vid "frukosten"! Provlyfter, som man gör. Skakar lite. Varför gör man alltid det förresten? Självklart var det typ 8 deciliter kvar, och det var den sista mjölken jag hade. Det är en sån dag.

Vad jag tyckte om "Äventyraren Thomas Crown"? Jag var milt positiv.