Estland del 1

”Tänk vad sjukt, alltså.”
”Ja, fy fan. Så går det till i Baltikum.”
”Lite mjölk, köttfärs, några bananer, och jaha där står hon och strippar liksom…”

Generösa öppettider för att vara en mataffär...

Vilka fördomar man har. Sadamarket är visserligen en stormarknad, men det du ser längst ner på affischen är bara en vägbeskrivning. Man ska alltså gå runt Sadamarket och in på baksidan av byggnaden om man vill se betaltuttar. Det tog oss ungefär ett dygn att fatta. Många korkade dialoger av den här typen hann utspela sig.

Jag har alltså varit i Tallink med en god vän. Vi kan kalla honom Johan eftersom han heter det. När folk frågade ”Tallink! Vad ska ni göra där?” hade vi inget bra svar, men nu vet vi. Snart vet du också.

Färjan dit var vad jag skulle definiera som halvparty. Inte särskilt mycket folk, men vi var i hyfsad form och man är alltid lite förväntansfull när man är på väg någonstans. Vi förfestade i hytten med iPod-högtalaren (mest Danko Jones) och några Long Drinks och tog oss sedan iväg till karaoken. Jag sjöng Total eclipse of the heart (knepig), Baby one more time (hade hellre gjort Oops eller Overprotected, den här gick jävligt dåligt), Genom eld och vatten (lyfte inte över huvud taget) och en estnisk sång som hette Kikilips. Jag fick senare höra att det var den gamla dängan ”Lucky lips” översatt till estniska. Tyvärr hade jag aldrig hört originalet så både melodin och texten var lite av en gråzon när jag klev upp på scenen. Låten gick dock bättre än alla de andra tre tillsammans. Kändes lite som att hoppa bungyjump, första tio sekunderna var klart scary. Sen flöt estniskan fint.

På discot efteråt var Johan kung på dansgolvet. Plockade upp damer till höger och vänster och svängde runt med dem. Mycket imponerande.

Någon gång vid halv fem-snåret vaggade vågorna oss till sömns. Fortsättning följer imorgon. Då får du höra om droger, hemliga budskap i restaurangmenyer och kanske lite om hattar.