Intervjun på GAME avklarad

Precis avklarat en rätt så informell anställningsintervju på GAME. Intervjun genomfördes stående ute i butiken och var väl mer ett samtal än en direkt intervju. Bland annat nämnde jag att jag inte ens fick lämna in mina ansökningspapper på Haningebutiken, och då sa butikschefen:
"Ja, jag förstår nästan det. Vi har en sån här hög med ansökningar inne på kontoret." Han måttade typ fem centimeter mellan tummen och pekfingret.
"Men vi har ju inte behövt anställa någon", fortsatte chefen. "Men nu behöver vi ju plötsligt det, och så kom du och du verkar ju klipsk och bra", log chefen.

Min teori om slump och att ha flyt vid vissa tillfällen i livet bevisas återigen. Det finns alltså hundratals människor som lämnat in ansökningar före mig, men de kommer inte ens att få komma på intervju. För jag hade flyt. Visst, jag la kanske ner lite mer jobb på min ansökan än en genomsnittlig sökande, och jag ansträngde mig verkligen för att charma brallorna av dem när jag lämnade in den. Sånt räknas ju också. Så det är rättvist att jag får gå förbi kön.

Vi stod och snackade tv-spel i nån kvart och sen bestämde vi att jag skulle provjobba den 2 oktober. Som en parentes på slutet (listige fan) slängde chefen ur sig att lönen var ju enligt Handels kollektivavtal, han visste inte exakt hur mycket, men de följer det.
Försökte släta över och säga "Lönen kan vi väl prata om när jag har provjobbat?" för att inte ha lovat att acceptera en för låg lön, och då sa han (listige fan) "Absolut! Men bara så att du vet hur det ligger till.". Jag vill inte ha kollektivavtal. Jag vill ha mer. Det skulle kännas trist att gå ner typ fem kronor i timmen från det jag har på Akademibokhandeln. Det blev lite lite lite knepig stämning i sista replikskiftet, men jag valde att bryta och säga att vi ses den 2 oktober, ett fast handslag och adjö. Sista ordet är inte sagt i lönefrågan. Fan, jag hatar verkligen sånt här.

Jag kommer säkert att få jobbet, men känslan som dominerar i mig nu är inte triumf och krossglädje, snarare känner jag mig lite som en moloken, svampig avokado.