Fäääääääärdig!

Eftersom klockan är kvart i tre och jag jobbar imorgon blir det inte så mycket sagt här nu, men jag måste bara få säga att jag är så glad.

Jag har slitit som djuret från klockan sju tills nu (nästan åtta timmar) för att få klart artikeln. Och nu är den dessutom bra. Det hade jag nästan gett upp hoppet om. Nu känns den som något jag kan vara stolt över.

Känslan jag har i kroppen just nu är precis som efter en avklarad tenta. En sån som man har oroat sig för i flera veckor, men som aldrig mer kommer att besvära en igen. Trots att jag bara får fem timmars sömn kommer jag att studsa upp ur sängen i morgon.

I hate to write, but i LOVE having written. Churchill, you're the man.