Ska det inte vara tyst på biblioteket?

Jag sitter med min laptop i cafét på biblioteket. Här far bebisar runt och slår sig, skriker, tappar napp, tentapluggar, bajsar på sig och skrattar. En av aktiviteterna var inte sann, gissa vilken och vinn en stavmixer. Som rubriken antyder: Var är bebisarnas respekt för de århundraden av kunskap som sitter i väggarna på ett stadsbibliotek? Hur kan de skita ner sig i samma rum som P.O. Enquists samlade verk? Antingen är de oupplysta eller också är de sjukt arroganta.

Jag sitter här och suger på en kopp kaffe som jag fått att räcka i tre timmar. Jag kämpar på med mina jobbansökningar. Av alla texter som finns är de nog svårast att skriva. Ganska ironiskt, jag sitter och försöker förmedla att jag är en snabb, effektiv och vass skribent, och så måste jag värka fram varje ord som om det vore... ja, vad värker man fram? Bebisar? Som ju var mitt huvudproblem. Huvudet är väl det största problemet vid förlossningar, vad jag förstått.