Mitt liv enligt Kellogg's

Eftersom jag för tillfället klurar rätt mycket på hur jag ska kunna få bättre vanor, gick jag in på Kellogg's hemsida och gjorde ett test. Frågorna, vars svarsalternativ kanske var en aning snäva, hittar du här.

Mitt resultat hittar du längst ner i det här inlägget.

Jag blir inte förbannad på mig själv när jag gör något chansartat som visar sig gå åt helvete - men jag kan bli riktigt sur när jag gör saker som jag av erfarenhet VET att jag mår dåligt av. Eller låter bli att göra saker jag mår bra av. Som exempel på det förstnämnda kan väl nätpokern nämnas:

Klockan närmar sig midnatt, jag ska upp tidigt dagen därpå, jag har borstat tänderna, datorn är avstängd och jag är trött som ett as. Men så slår autopiloten till och med hjärnan i karantän lufsar jag fram och slår på datorn, bombar in en femhundring eller två och kör. Några timmar senare är den borta och jag blir liggande sömnlös i självförakt. Nu ska det dock nämnas att jag inte rört nätpokern sedan den 20 juni i år, vilket faktiskt är jävligt bra gjort med tanke på vilken missbrukarpersonlighet jag uppvisade ett tag där. Galenskapen peakade nog den gången jag slet ut alla nätverkssladdens sladdhållare (såna där små vita plastgrejer med en liten spik) med hammare ur väggen i mitt rum för att sladden skulle räcka ända ut i köket. Jag skulle laga lite mat och kunde inte låta bli att lira några händer mellan lökhackandet och pastakokandet. Det värsta av allt var att det inte ens var en turnering, utan cashgame.

Så visst är det bra att jag brutit den vanan. Men det här andra plågar mig lite. Det är egentligen den tröttaste klichén som finns: Jag vill ha en hyfsad dygnsrytm, äta nyttig mat merparten av gångerna jag äter, och jag vill motionera ungefär tre gånger i veckan. Maten har jag aldrig riktigt tagit tag i, jag sover rätt bra till och från, och springandet är svårt att få styr på. När jag börjar springa brukar det se ut så här:

Gång 1. Jag får en energikick, snör på mig skorna och ger mig ut. Det går bättre än vad jag förväntat mig, och jag är glad efteråt. "Nu är jag fan inne i det!" tänker jag.

Gång 2. Ofta bara ett par dagar efter gång 1. Det går lite segare, är lite tyngre, lite bökigt helt enkelt. Varför går det inte lika lätt som förra gången?

Gång 3. Uteblir oftast, vanligen på grund av att för lång tid passerat sedan gång 2. Då har jag "misslyckats" med att hålla igång det, och skiten känns meningslös. Jag är lite så. Kategorisk. Går det inte på räls får det vara.

Resultat av test

Du är: "MedelMarie"

Personlig utvärdering: Du har både goda vanor och dåliga vanor. Du har en jämn blandning av dem, och skulle säkert behöva bli av med ett par av de dåliga.

Kost: Delar av dina kostvanor fungerar bra, men det finns också områden där du skulle må bra av att ändra dina vanor. Goda kostvanor ger energi och gör det lättare att hålla vikten.

Motion: Det verkar som om du sitter lite för skönt i soffan – med andra ord skulle dina motionsvanor må bra av ett lyft. Regelbunden motion och träning ökar ditt välbefinnande och ger energi.

Välbefinnande: Något tyder på att dina sömnvanor kan bli bättre, så att du får mer energi.

Ditt sociala liv verkar fungera bra.

Du är säkert stressad emellanåt och kan behöva lite tips på hur du tacklar den eller helt undviker den.

Du är oftast på gott humör, men du kanske kan lära dig att se ännu ljusare på tillvaron.